Två blir tre

Här kommer ett massivt nyhästflyttarin-inlägg. Vi börjar med lite bilder, så berättar jag lite dagshistorier sedan.

 

Min och Pauens konversation från morgonen. Vi skriver självklart 100% grammatiskt korrekt!

 

Framemot eftermiddagen blev vi ännu bättre på att konversera.

 

 Nu, första ridturen till ära, så kände jag mig illa tvungen till att lägga på mig något hästigare än slaisk-byxor och gummistövlar. Lite presentabel vill jag i allafall vara.

 

Jag fick inga bättre bilder än två väldigt inzoomade från hagen, när Pepsie leker mästare över Linnie och Hansu står och drömmer sig bort i fjärran.

Okej, nu kanske ni är intresserade av hur dagen gick? Vi kan börja med mötet och ridturen hem, Vi planerade att mötas för att sedan rida en liten sväng för att låta dom vänja sig vid varann. Allt gick bra tills vi möttes, då kom återigen (som jag tjatat om sjuttioelva gånger förr) tre förbannade moppekillar med högljudda trimmade mopeder över åkern precis bredvid vägen. Vid det tillfället blev hästarna lite stressade, men inget jätteallvarligt. Sen när vi gått ytterligare ca. 20 meter, så börjar dom gasa runt i skogen bredvid oss. Och det här var alltså riktigt högaljudda trimmade maskiner dom hade. Jag, Pauen och Anton skrek och svor åt dom allt vad vi orkade, medans vi samtdigit försökte lugna ner våra panikade hästar,.

 

Vi slapp till sist om utan totalt kaos, och resten av ridturen gick förvånandsvärt fint. Men efteråt bad jag pappa ringa och skälla ut personerna som mopedade runt oss (vi visste nog allt vilka det var), farsor är nämligen bra för sånt. Om detta händer en gång till kommer vi att polisanmäla. För dom här pojkarna gjorde detta helt för skojs skull. Dom såg oss väldigt tygligt där på vägen och dom såg också mycket väl att hästarna blev rädda. Jag har inte varit så arg som jag var då på länge. Jag kan helt ärligt säga, att jag hade inte tvekat en sekund på att hoppa av hästen och bara börja skrika, slå och sparka på dom om dom hade kommit fram. Jag tror till och med det kom ett par tårar, så arg var jag. Jag hatar verkligen sådana här människor, hatar!

 

Utöver detta så gick ihopsläppet riktigt bra. Pepsie var lite bitchig som vanligt. Men det hade nog alla av oss räknat med. Men Hansu var jättelugn och tycktes finna sig till rätta snabbt i hagen och i boxen. Vi får bara hoppas att hon fortfarande är kvar i stallet på morgonen, det är ju trots allt många år sedan hon stod i box sist.

Jag tycker du ska skylla dig själv då du rider i ett område där du vet att folk kör med mopederna hela tiden, speciellt små barn med små crossar som är under 10 år. Du kanske ska rida på något annat ställe där det inte kör så mycket mopeder.

Tänk efter före du skriver hat på nätet

Mopedister ska int bete sig sådär mot ryttare, förstår väl att ni börja skrika osv, skulle garanterat ha gjort det jag också! Dessutom så är det rätt att polisanmäla sånt! Har gjort det ett antal gånger när jag själv vart i situationer när mopedisten skrämt hästen med flit. Tur att ni åtm klara er :)

Är det bättre att mopedisterna kör på vägen där man ska köra istället för att köra lite på en åker avsides? Tror nog de skrämmer hästarna mera då de kör några meter brevid hästarna på vägen. Dessutom får mopedisterna använda vägarna precis lika mycket som du får så du kan ju inte gnälla på dom när de kör där de får köra.

Tror nog att de som kommenterat här under signaturen "anonym" själva hör till samma rörelse som mopedisterna och säkert också är släkt med dem när de försöker skydda/släta över sånthär beteende... Drar nu inte alla över en kam, men typiskt ytteressebeteende....

jag tycker att man ska visa alla fordon hänsyn längs med vägarna, vare sig man är bilchafföur, mopedist, ryttare, lastbilschaufför os.v.

Ryttare har ju ett sådant fordon så det krävs att man ser efter sig hela tiden då man ändå arbetar med ett levande djur, alla de jag känner är aktsamma i trafiken och har bra fordonsvett.

det som jag ofta reagerar på är att de som möter en häst bryr sig verkligen inte ens i fast det sitter ett litet barn på ryggen på hästen, om ska man, fast de så ska SPRÄTTA stenar och hästen är nere i diket, för det är ju så himla bråttom. Oftast så svänger man ju in på en liten sidoväg så fort man bara hinner för att inte vara i vägen. Tro mig, ingen vill bli trängd med sin häst, så bara man väntar i NÅGRA minuter så kommer man nog slippa förbi med sitt fordon.

vad händer då när mopedisten inte har någon gångbana att köra på och tvingas köra på en bilväg och bilar nästa bokstavligen prämmar ner dem i diket för att de ska promt om och du ska köra på den lilla biten innanför strecket ut mot dikeskanten.

Och sen när det är en traktor på vägen, och det kommer uppförsbacke och kurva, ja men DÅ ska vi ju köra om, en efter en..!

Eller när någon bokstavligen panikbromsar för att komma på att HEJ här ska jag svänga, 10 meter före avfarten kommer, och du ser en full lastad rekka komma dundrande bakom dig och hoppas innerligt du ska hinna undan... jävla smart?

jag tror alla ska se sig i spegeln vad som gäller vett i trafiken. Ingen vill ha på sitt samvete att man förorsakat en olycka pga av att man hade så bråttom att hinna om. Man kan vänta några minuter, livet stannar inte fast man kommer någon minut försent, däremot om du har för bråttom kan du stanna någon annans.