Litet PS. Jag skriver detta klockan 02:49 på natten, eftersom jag inte kan somna och behöver få lite utlåtande för min exhaltering.

 

Ni vet feelingen och längtan några dagar innan julafton, när man vet att nu snart är det dags. Det känner jag nu - inför att rida!

 

Ååh, att bara sitta där i den skitbilliga men ack så bekväma sadeln, med tassarna i mina Intecstigbyglar som är värda mer än halva min utrustning och att se ett par svarta öron vippa fram och tillbaka, det saknar jag något fruktansvärt.

 

Jag hoppas att inte mycket har förändrats, förutom det uppenbara som höstinn mage, icke-existerande muskler och svindålig kondis förstås.

 

Jag provade mina ridbyxor nyss, mina minsta 34or, och dom satt som en smäck, jag såg riktigt badass ut om jag får säga det själv. Och det är inte ofta jag säger så om mig själv. De som aldrig haft på sig ett par riktigt bekväma, lätt korvskinniga ridbyxor som sitter perfa överallt har gått miste om något stort.

 

Sådär ja, nu har jag ventilerat ut lite excitement. Nu ska jag försöka snarka iväg till drömmarnas land.