8 punkter...

Skrivet av Malena   -   Den
... om hur det har varit att flytta till Nykarleby.
 
- I och med att jag bor med en väldigt tränande pojkvän, så finns det både redskap och kunskap nära till hands. Nu kan jag bara fråga/låna istället för att googla/köpa om det är något jag undrar/behöver.
 
- Många hävdade att man blir mer mån om att hålla rent i sin omgivning, aka. städa när man flyttar hemifrån. Ur mitt personliga perspektiv är det inte sant. Jag dammsuger när det smått börjar fastna barr och skräp under fötterna och jag torkar av bänkarna i köket efter en halv veckas uppsamling av smulor och annat. Och vet ni vad, jag lider inte det minsta av det. Men det sticker säkert i min mors ögon av att läsa detta.
 
- Jag tycker det är jätteroligt på måndagarna, då ska det alltid storhandlas inför veckan. En av mina favoritsysslor sedan jag flyttat är att handla mat. Synd bara att pojkvännen inte tycks finna det riktigt lika roligt.
 
- Majoriteten av kvinnor gillar att inreda i hemmet. Jag vet inte varför, men jag har inte det minsta intresse för det. Så länge jag har en säng, toa och ett kylskåp nära till hands, så bryr jag mig inte om hur resten av inredningen ser ut. Hunden rev av en bit tapet härom dagen, och förutom att hunden fick skäll så känner jag inte den minsta ledsamhet ur estetisk synvinkel. So what liksom.
 
- Jag har börjat äta så mycket bättre mat. Och med bättre mat så menar jag inte direkt nyttigare, eller visst, nyttigare också. Men jag syftar mer på riktig god husmanskost. För när man är två är det jätteroligt att planera vad man ska laga i veckan och även laga det. Även om det oftast är R som står för lagandet och jag för diverse hackande och sådant som inte kan förstöra själva rätten.
 
- Det är jättesvårt att sluta kalla Esse för hemma. Jag säger det fortarande. Om jag till exempel ska till Esse en sväng och hälsa på familjen säger jag nästan alltid i misstag att jag far "hejm". Esse är inte hemma, Nykarleby är! Men min hjärna smälter det på tok för långsamt.
 
- När jag bodde hos pappa, så värderade jag verkligen min egentid högt. Jag tyckte verkligen om att vara ensam. Nu är det helt omvänt. Det suger att vara ensam. Och nu menar jag inte att pappas sällskap är sämre än R's. Jag vet inte varför det har ändrats. Säkert bara den förälskade hjärnan som har förintat en del av mina gamla tankegångar.
 
- Innan jag flyttade hit så kan jag helt ärligt säga att jag visste inte riktigt var Nykarleby fanns. Jag visste att det var någonstans... sydväst om Jakobstad typ. Men jag hade ingen aning om hur man kom hit från Esse och jag hade kanske besökt Nykarleby max fem gånger innan i mitt liv. Så med andra ord, var det här nog ett av de sista ställen jag hade trott att jag skulle flytta till.
Trackback